Varför skratta när man kan gråta?
Livet är det som dödar en. Det har sina med -och motgångar, men för det mesta är det en linjär och en ganska tråkig upplevelse. Man börjar här och slutar där borta. Oftast så är det inte längre än vad ögat kan se. För en del är det kortare och för andra lite längre. Men lik förbannat är det samma tråkiga linje som inte bjuder på mer action än sömn, föda och sömn igen. Vilket jävla liv man lever...
Helst utav allt skulle man väl köpt sig en takvåning i Greenwich Village i New York. Lämnat Sverige för gott utan en enda tanke på det förflutna. Börja om från ruta ett, fast i en äldre kropp.
Helst utav allt skulle man väl köpt sig en takvåning i Greenwich Village i New York. Lämnat Sverige för gott utan en enda tanke på det förflutna. Börja om från ruta ett, fast i en äldre kropp.
Vad gör en människa lycklig?
Att människor är olyckliga är ingen jävla överraskning. Så har det alltid sett ut - och så kommer det alltid att se ut. Men att pengar inte gör någon lycklig är ett sinnessjukt påstående. Kan du nämna något här i världen som inte kostar pengar?
Pengar gör visst en människa lycklig. Visst, det händer väl att människor tar sitt liv eller begår andra hemska handlingar till trots att man har gott om pengar. Men det gör en stor stor skillnad om man har börsen full med slantar även i slutet av månaden. Man kan inte köpa kärlek, så till vida att du inte seglar till Thailand och köper en sexslav för 50 000 baht. Klara sig utan kärlek kan man väl göra ett tag, men sedan då? Då hjälper det ju inte att ha 14 containrar uppbunkrade med högvis av 1 000 kronor-sedlar. Men om man kombinerar detta så borde ju vem som helst vara lycklig? Eller?
Man kanske inte trivs på jobbet? Eller så kanske ens eget barn är det där stackars lilla mobboffret på förskolan eller i skolan? Man kanske har ångest över att man har för mycket pengar, eller för lite?
Men va fan, tänk på barnen i Afrika. Undrar hur mycket de skulle kunna hitta på för en av de 1 000 kronor-sedlar som du så fint bunkrat upp i dina 14 containrar egentligen. Kontrasterna är helt sjuka. Det borde få vem som helst att vilja spya galla ur kakhålet och ha skita diarré från ändalykten.
Pengar gör en jävla skillnad. Hur skulle det se ut utan några pengar?
Nackelar finns det givetvis också, men det tar vi i nästa kapitel...
Pengar gör visst en människa lycklig. Visst, det händer väl att människor tar sitt liv eller begår andra hemska handlingar till trots att man har gott om pengar. Men det gör en stor stor skillnad om man har börsen full med slantar även i slutet av månaden. Man kan inte köpa kärlek, så till vida att du inte seglar till Thailand och köper en sexslav för 50 000 baht. Klara sig utan kärlek kan man väl göra ett tag, men sedan då? Då hjälper det ju inte att ha 14 containrar uppbunkrade med högvis av 1 000 kronor-sedlar. Men om man kombinerar detta så borde ju vem som helst vara lycklig? Eller?
Man kanske inte trivs på jobbet? Eller så kanske ens eget barn är det där stackars lilla mobboffret på förskolan eller i skolan? Man kanske har ångest över att man har för mycket pengar, eller för lite?
Men va fan, tänk på barnen i Afrika. Undrar hur mycket de skulle kunna hitta på för en av de 1 000 kronor-sedlar som du så fint bunkrat upp i dina 14 containrar egentligen. Kontrasterna är helt sjuka. Det borde få vem som helst att vilja spya galla ur kakhålet och ha skita diarré från ändalykten.
Pengar gör en jävla skillnad. Hur skulle det se ut utan några pengar?
Nackelar finns det givetvis också, men det tar vi i nästa kapitel...
Brev från din morbror.
Att vara morbror är en ära. Än så länge är du ensam, men ge det nio månader så blir ni två. Ert liv är mer värt än mitt eget. Tillsammans med era mödrar så är ni det finaste som finns.
Världen, är ett riktigt skitställe att växa upp i. Det är ett ställe för mardrömmar och livsfarliga genvägar. Det är ett ställe där barn inte borde få födas. Födseln borde förbjudas. Men samtidigt så är det något av det vackraste som existerar. Det vackraste som kan hända en mamma och en pappa. Vet förstås inte mycket om det, men en övertygelse berättar att det är så. Det gör dock inte världen till en bättre plats. Man lever i och omkring det man inte kan förstå. Saker som händer är obegripliga. Detta är saker som ni båda förmodligen får uppleva någon gång. Men man hoppas ju att ni ska slippa det.
Världen, är ett riktigt skitställe att växa upp i. Det är ett ställe för mardrömmar och livsfarliga genvägar. Det är ett ställe där barn inte borde få födas. Födseln borde förbjudas. Men samtidigt så är det något av det vackraste som existerar. Det vackraste som kan hända en mamma och en pappa. Vet förstås inte mycket om det, men en övertygelse berättar att det är så. Det gör dock inte världen till en bättre plats. Man lever i och omkring det man inte kan förstå. Saker som händer är obegripliga. Detta är saker som ni båda förmodligen får uppleva någon gång. Men man hoppas ju att ni ska slippa det.
Men det finns en del positivt också.
En av er har redan upplevt doften av sommaren och gula löv som tillslut falnar om hösten. En av er har upplevt den kalla vintern och sommarens heta luft. En av er har upplevt regn och rusk, åska, sett regnbågen och kännt doften av den tiden då en ny årstid närmar sig. En av er har sett människor som gråter, som skrattar. En av er har upplevt den stora dagen då man tar sina första steg och äter sin första måltid. En av er har upplevt julen, nyårsafton, påsken och allt vad det heter.
Nu är det din tur.
Snart är det din tur att få uppleva allt detta. Det goda i livet. Du kommer att se regnbågen för första gången och undra vad i hela fridens namn det kallas. Du kommer vara nyfiken på vad det är du har längst ner på dina ben. Fötter kallas det. Händer är det som sitter på dina armar. Du kommer att ta dina första steg och uppleva både sommar, vår, höst och vinter och alla högtider som detta för med sig. Du kommer att ha en mamma och en pappa som älskar dig.
NI kommer dessutom alltid att ha två morbröder som älskar er. Vi kommer vara er sköld mot det onda som gömmer sig runt hörnen. Behöver ni en stöttepelare när motgångarna viner in från havet, då finns vi där. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter, bra och dåliga, för att underlätta för er och era föräldrar. Har ni tubbel med läxorna så finns vi där. Handlar det om tjejer så är väl förmodligen inte vi det bästa exemplet, men vi lovar att försöka hjälpa till.
Stolt över er som skapat dessa vackra små varelser. Man känner sig stolt och fylld utav glädje. Det ni åstadkommit är något obeskrivligt vackert. Mina systrar, jag älskar er och er avkomma. Låt oss hoppas att det blir många många fler!
Kraaam
En av er har redan upplevt doften av sommaren och gula löv som tillslut falnar om hösten. En av er har upplevt den kalla vintern och sommarens heta luft. En av er har upplevt regn och rusk, åska, sett regnbågen och kännt doften av den tiden då en ny årstid närmar sig. En av er har sett människor som gråter, som skrattar. En av er har upplevt den stora dagen då man tar sina första steg och äter sin första måltid. En av er har upplevt julen, nyårsafton, påsken och allt vad det heter.
Nu är det din tur.
Snart är det din tur att få uppleva allt detta. Det goda i livet. Du kommer att se regnbågen för första gången och undra vad i hela fridens namn det kallas. Du kommer vara nyfiken på vad det är du har längst ner på dina ben. Fötter kallas det. Händer är det som sitter på dina armar. Du kommer att ta dina första steg och uppleva både sommar, vår, höst och vinter och alla högtider som detta för med sig. Du kommer att ha en mamma och en pappa som älskar dig.
NI kommer dessutom alltid att ha två morbröder som älskar er. Vi kommer vara er sköld mot det onda som gömmer sig runt hörnen. Behöver ni en stöttepelare när motgångarna viner in från havet, då finns vi där. Vi kan dela med oss av våra erfarenheter, bra och dåliga, för att underlätta för er och era föräldrar. Har ni tubbel med läxorna så finns vi där. Handlar det om tjejer så är väl förmodligen inte vi det bästa exemplet, men vi lovar att försöka hjälpa till.
Stolt över er som skapat dessa vackra små varelser. Man känner sig stolt och fylld utav glädje. Det ni åstadkommit är något obeskrivligt vackert. Mina systrar, jag älskar er och er avkomma. Låt oss hoppas att det blir många många fler!
Kraaam
Life is a bitch, right?
Livet är som ett enda vackert elände. Den ena dagen är fan sämre än den andra. Det händer inget nytt, och det händer inget positivt. Det är lika nattsvart här som det är utanför fönstret. När ska det vända? När ska det ljusna?
Det här är inget jävla skitsnack som betyder att någon söker medkänsla hos andra. Det är för helvete precis såhär det ser ut hos många, hos alla i perioder. En känsla som långsamt gnager en människa invärtes. Visst finns det medmänniskor med empati tillräckligt för att spy galla i flera dagar, med det är inte vad dessa långsamt döende människor är ute efter. Åtminstone inte alla. Det är bara så tragiskt som det låter. Enkelheten är det svåra. Det svåra är det enkla.
Oron i kroppen är en böld i tillväxtstadiet.
Men efter regn kommer solsken. Förhoppningsvis så stämmer det även denna gången. För de flesta kan det bara bli bättre. Hoppas det är fallet även denna gången. Ingen förtjänar fortsatt motgång.
Life is a bitch!
Det här är inget jävla skitsnack som betyder att någon söker medkänsla hos andra. Det är för helvete precis såhär det ser ut hos många, hos alla i perioder. En känsla som långsamt gnager en människa invärtes. Visst finns det medmänniskor med empati tillräckligt för att spy galla i flera dagar, med det är inte vad dessa långsamt döende människor är ute efter. Åtminstone inte alla. Det är bara så tragiskt som det låter. Enkelheten är det svåra. Det svåra är det enkla.
Oron i kroppen är en böld i tillväxtstadiet.
Men efter regn kommer solsken. Förhoppningsvis så stämmer det även denna gången. För de flesta kan det bara bli bättre. Hoppas det är fallet även denna gången. Ingen förtjänar fortsatt motgång.
Life is a bitch!
Why do they always leave?
Det blir bara tomt. Från att vara mitt i en grupp av härliga människor till att vara helt ensam. Det går så himla snabbt dessutom. Man kanske träffar någon ny människa som man gärna vill spendera lite mer tid tillsammans med, men den tiden räcker aldrig till. När klockan skall gå som långsammast går den istället alldeles för snabbt. Tiden bara rinner ner i sanden utan att tänka på vad det kunde betyda om den istället gick baklänges. Åtminstone långsammare.
Ännu en helg har passerat. Helgen har varit sådär mysigt bra. Att säga att den har varit bra, är att försämra den. Den har varit helt fenomenal. Den bästa helgen på mycket länge. Så mycket bra människor på en och samma gång. Sådana människor som inte kan göra annat än en själv lycklig. Problemet är bara att ni försvinner lika snabbt. Det är den dystra sanningen med söndagar. En lång och långsam dag i misärens tecken. Man bara ligger där helt utslagen och förstörd, och tänker på att en ny vecka sakta kommer krypande runt hörnet.
Nu är det fem dagar kvar tills nästa helg.
Önskar att vännerna alltid kunde vara närvarande. Att nya ansikten inte var något unikt utan att dessa ansikten kunde prägla vardagen. Men de försvinner hellre.
Ännu en helg har passerat. Helgen har varit sådär mysigt bra. Att säga att den har varit bra, är att försämra den. Den har varit helt fenomenal. Den bästa helgen på mycket länge. Så mycket bra människor på en och samma gång. Sådana människor som inte kan göra annat än en själv lycklig. Problemet är bara att ni försvinner lika snabbt. Det är den dystra sanningen med söndagar. En lång och långsam dag i misärens tecken. Man bara ligger där helt utslagen och förstörd, och tänker på att en ny vecka sakta kommer krypande runt hörnet.
Nu är det fem dagar kvar tills nästa helg.
Önskar att vännerna alltid kunde vara närvarande. Att nya ansikten inte var något unikt utan att dessa ansikten kunde prägla vardagen. Men de försvinner hellre.
En bra dag är sällan man upplever - men idag har varit en BRA dag.
Det är inte direkt 30 grader varmt, strålande sol och morgonkaffe på altanen som gäller i detta höstväder. Det är grått och dystert. En ridå av misär sträcker sig över himlen och ligger tungt över mångas axlar. Det gråa himlavalvet dukar för en minst lika grå dag. Det är vått i gräset. Skorna man går i, blir genast genomblöta. Med en rå närvaro i vädret så hjälper knappast regnrock och regnbyxor. Antingen svettas man eller så fryser man. Motorljudet från röjsågen blir min värme. Rörelserna i sidled och tyngden utav sågen i selen, lämnar en hög dos av värme. Men slappnar man av blir det genast kallt. Några timmar senare är dagen över. Matlådan har man gluffsat i sig och kaffet har man druckit. Den korta bilresan hem, på strax över en timme lång, är både sömnig och kylig. Man har blivit så varm att kläderna är blöta innifrån, och fukten från träd och dess grenar gör en blöt utifrån. När det krockar hjälper det inte att skruva upp elementet på fullt. Lösningen blir att ta av sig kläderna.
Väl hemma är det en varm dusch som räddar en. Efteråt somnar man en stund. Sedan kommer samtalet.
Väl hemma är det en varm dusch som räddar en. Efteråt somnar man en stund. Sedan kommer samtalet.
"Hej syrran, du hade ringt?"
"Ja, det stämmer."
"Var det något speciellt?" frågar jag.
"Var det något speciellt?" frågar jag.
"Ja, det kan man lugnt säga. Du ska bli morbror för andra gången!!"
Innan jag ens vet ordet av det strömmar en glädje genom kroppen. Man blir alldeles varm av den lycka man just kände. Man är så glad att man låter konstig i telefonen.
Jag är så himla stolt över min syster och hennes man. Det ni har gått i genom är det få som har gjort. Nu blir ni tre istället för två, eller fyra istället för tre. Ni har ju en hund också.
Jag önskar er all lycka i världen.
Innan jag ens vet ordet av det strömmar en glädje genom kroppen. Man blir alldeles varm av den lycka man just kände. Man är så glad att man låter konstig i telefonen.
Jag är så himla stolt över min syster och hennes man. Det ni har gått i genom är det få som har gjort. Nu blir ni tre istället för två, eller fyra istället för tre. Ni har ju en hund också.
Jag önskar er all lycka i världen.
Saknar dig.
Att vara husse till en hund kan både vara enkelt och ibland väldigt svårt. För tillfället känns det inte så himla roligt. Tiden kommer liksom inte räcka till och man har blivit tvungen att skicka hunden till en fodervärd. Tomheten är så galet påtaglig. Nu finns det inte längre någon hund som gnäller, piper och skäller. Ingen hund som charmar dig såpass mycket att man nästan mår dåligt över att man inte alltid orkar släppa upp djuret i soffan eller sängen. Det finns inte längre någon hund som älskar dig så oerhört mycket, under varje sekund av dygnet. Det finns ingen hund som ger dig den kärleken som en annan människa aldrig skulle klara av.
Man saknar dig. Men samtidigt så vet man att du mår bra och att man får träffa dig så fort tillfället ges.
Man saknar dig. Men samtidigt så vet man att du mår bra och att man får träffa dig så fort tillfället ges.
Livet i en bubbla...
H A R D U O C K S Å S A M M A B E K Y M M E R ? ?
I love happy endings, but you may never experience it in real life
Allt dalar fram och tillbaka. Upp och ner. Ibland får man känslan av att man fastnat i en tidslös zon, fylld med meningslöshet. Där världen förlorat sin glans. Helst av allt vill man bara gråta, men det kommer inga tårar. Tårkanalerna har torkat ut utav den falskhet som vardagen speglar. Vår spegelbild är ogenomträngligt suddig och den spricker tillslut. En stor tjock reva bryter bilden i två. Som ett hånfullt skratt, sänker den oss så lågt att inte ens ängeln som bytte sida och blev djävulen, kan nå oss.
Vägen upp därifrån är längre en den ner. År efter år passerar men vi lyckas inte, inte ens om vi verkligen försöker, att nå halvvägs. Vissa lyckas att ta sig hela vägen upp igen. De blir åter lyckliga - de som inte tar sig upp i tid blir det aldrig.
Vägen upp därifrån är längre en den ner. År efter år passerar men vi lyckas inte, inte ens om vi verkligen försöker, att nå halvvägs. Vissa lyckas att ta sig hela vägen upp igen. De blir åter lyckliga - de som inte tar sig upp i tid blir det aldrig.
Verkligheten ljuger inte
Det är sant - det finns ingen som är perfekt. Verkligheten ljuger inte. Det har den aldrig gjort och det kommer den heller aldrig att göra. Man kommer inte undan den. Det går inte att gömma sig under täcket och hoppas på att det otäcka skall passera en utan att veta att man ligger där. Man får helt enkelt acklimatisera sig till den dystra men ack så ärliga verkligheten. Man måste helt enkelt ta tag i det. Men alla har vi en eller annan mörk baksida.
Skulder, kärlek, ansvar och bakfylla.
Människor lever i en enda stor symbios av falskhet, lögner, glädje, kärlek, hat, smärta och lidande. Man döljer vad man egentligen är. Man försöker alltid så gott man kan, men man räcker alldeles för ofta inte till. Det blir vad man själv gör det till, även fast det inte alltid är meningen att sluta som det faktiskt gör. Slutet liknar ofta en jävla soppa som är alldeles för varm för att äta. Som ett jävla tivoli med de tråkigaste åk-attraktionerna, som ett jävla cirkus utan cirkus-konster. Det är alltid samma jävla nitlott som man istället önskade att vore en jackpott.
Människor menar att pengar inte gör någon lycklig. Dopaminer gör det - och det är därför man dricker. Kärlek gör det definitivt - det är därför man aldrig får det. Bakfyllan gör det definitivt inte - men kvällen innan gjorde det. Att knulla gör en lycklig för stunden - tills den dag man upptäcker att man aldrig mer träffar samma människa igen.
Människan är den värsta predatoren av dem alla. För sig själv - och för andra.
Människor menar att pengar inte gör någon lycklig. Dopaminer gör det - och det är därför man dricker. Kärlek gör det definitivt - det är därför man aldrig får det. Bakfyllan gör det definitivt inte - men kvällen innan gjorde det. Att knulla gör en lycklig för stunden - tills den dag man upptäcker att man aldrig mer träffar samma människa igen.
Människan är den värsta predatoren av dem alla. För sig själv - och för andra.
