Herregud. Jag vet inte om man borde skratta eller gråta. Känner mig en aning stressad, men ändå väldigt lugn. Barn och nyblivna föräldrar är något av det finaste som finns. Nuförtiden verkar det vara "inne" med att skaffa barn. Alla gör det. Det spelar ingen roll om föräldrarna är unga eller alldeles för gamla, barn ska de ha i alla fall. 

Jag tycker det är rätt! Vill man ha barn så skaffar man det, så länge det känns rätt med partner man ska dela ett tredje, fjärde eller kanske till och med ett femte eller ett sjätte liv med.

Jag kommer att bli pappa någon dag. Men än så länge så avvaktar jag med det tills jag hittat just den rätta. Jag vill inte att mitt eller mina barns ska behöva genomlida en separation mellan mamma och pappa. Vill inte heller att mitt eller mina barn ska ha någon "låtsas-pappa". Ingen "låtsas-mamma" för den delen heller!

Jag är barnkär, men det får allt dröja några år innan jag själv bildar familj! Om, jag säger om, jag inte träffar den rätta idag ;)