"Snön yr riktigt ordentligt utanför mitt fönster. Trafiken brummar på efter riksvägen. Högtalaren spelar ljuvlig musik. Och här sitter jag och skriver. Har ingen aning om vad som händer med mig själv just nu. Jag letar och letar men jag finner inte vägen upp ur gropen. Det är fortfarande väldigt mörkt och kallt. Ensamheten sprider sig under min grönblåa filt. Vart tog lyckan vägen? Försvann den lika snabbt som den just förbipasserande bilisten?! Det enda man frågar sig nu är; Varför händer detta just mig?

Det är sant. Det är inte så himla häftigt att försöka när orken och lusten absorberat i min tröja. Modet att göra något åt eländet infinner sig inte. Allt är svart. Bortblåst. Verkligheten grinar mig illa för tillfället. Nu finns där inget mer att göra. Bara hoppas... Hoppas... Hoppas!"

En liten text som bara ploppade upp i mitt huvud. Gillar att skriva om det som faller mig på tanken. Nu har ju dock texten tagit en del virke från mina känslor, men vad gör det?! Det är ändå väldigt kul att få tangentera ner på bloggen. 

På återhörande! Tack!